Denna dagen har bara rusat förbi

Körde barnen till dagis vid 9 tiden, eftersom att vi tänkte dra ner lite på kostnaderna så går dom bara 15 timmar i veckan nu när jag är sjukskriven. Nu när det är så fint väder så gör det ju inget, för då kan man vara ute och dom sköter sig själva ganska mycket.

Åkte hem och åt lite frukost och väntade på att klockan skulle bli runt halv elva så jag kunde åka till sjukgymnasten och få akupunktur. Väl där så säger hon i kassan att jag finns inte inbokad och att min sjukgymnast har en annan inbokad kl. 11. Båda två tyckte det var konstigt så hon försökte ringa bort till sjukgymnasten, men inget svar. Men jag gick bort tid i alla fall och kollade och när jag sitter där kommer min sjukgymnast och ser ut som ett frågetecken, hon hade inte bokat in mig vare sig på datorn eller i sin bok, men på min lapp stod det 17/4 kl. 11.00. Men vi gjorde så att vi pratade bara lite eftersom att jag har fått akupunktur 6 gånger så tyckte hon det var onödigt att fortsätta eftersom det skulle ha gjort någon nytta redan nu om det hade hjälpt. Så hon var lite villrådig om hur hon skulle gå vidare, hon visste inte redigt vad vi skulle göra här näst, men vi skulle vänta till nästa onsdag när jag ska på möte på vc så skulle jag komma bort till henne efter mötet och prata lite med henne. Och se vad dom sagt på mötet.

Fick även en telefontid till min läkare i morgon på morgonen då min sjukskrivning går ut på fredag. Men känner jag mig som jag gjort idag så vet i sjutton om jag kan börja jobba än, känner mig som en klubbad säl. Så vi får väl se vad han säger, var smidigt så jag kunde fixa telefontiden i kassan på vc, behövde inte ringa in för att få en tid. Hon skrev även in att jag ville diskutera magnetröntgen för att få en diagnos på det hela.

Efter jag hämtat barnen på dagis idag så var vi ute en sväng, höll på att sitta och somna i trädgårdsmöblerna. Inte alls kul och är helt mossig i huvudet hela tiden. Sjugymnasten förklarade lite varför jag var så trött hela tiden också idag. När man har värk i kroppen så stressar kroppen upp sig och då blir man trött och hängig. Sjukgymnasten påpekade också mycket tydligt att om jag skulle komma tillbaka till jobbet så skulle det inte vara till samma arbetsuppgifter som jag haft innan, för det kommer jag inte klara av. Och som jag sa också, jag kommer inte kunna börja arbeta heltid med en gång, det finns ingen möjlighet till det som det är nu.

Känns som jag bara gnäller hela tiden, men detta är ett forum där jag kan skriva av mig vad jag känner om min olycka och arbetsskada. Tyvärr kunde inte mitt fackombud medverka på onsdagens möte. Tyckte min älskade man som är väldigt insatt i det fackliga kunde vara med, men tror inte min arbetsgivare skulle bli så glad då och sen är mötet halv tio på morgonen och eftersom att min man jobbar kväll är han inte så pigg vid den tiden direkt.